Aksara Ge'ez: Perbezaan antara semakan
Kandungan dihapus Kandungan ditambah
Tiada ringkasan suntingan |
|||
Baris 1: | Baris 1: | ||
{{Infobox writing system |
|||
|name = Geʽez<br>ግዕዝ |
|||
|type = [[Abugida]] |
|||
|languages = [[bahasa Samawi]] (e.g. [[bahasa Geʽez]], [[bahasa Tigrinya]], [[bahasa Amhara]], [[bahasa Tigre]], [[Guragigna]], [[bahasa Harari]], etc.), [[Bilen language|Bilen]], [[Meʼen language|Meʼen]], as one of two scripts in [[Anuak language|Anuak]], and unofficially in some contexts of other [[languages of Ethiopia]] and [[Languages of Eritrea|Eritrea]] |
|||
|time = {{circa|AD 100}} to present |
|||
|fam1 = [[Hieroglif Mesir]]<ref>Himelfarb, Elizabeth J. "First Alphabet Found in Egypt", Archaeology 53, Issue 1 (Jan./Feb. 2000): 21.</ref> |
|||
|fam2 = [[Tulisan Proto-Sinaitik]] |
|||
|fam3 = [[Tulisan Arab Selatan purba]]<ref>{{cite book|title=The World's Writing Systems|year=1996|editor1-last=Daniels|editor1-first=Peter T.|editor2-last=Bright|editor2-first=William|publisher=Oxford University Press, Inc|isbn=978-0-19-507993-7|pages=[https://archive.org/details/isbn_9780195079937/page/89 89, 98, 569–570]|url-access=registration|url=https://archive.org/details/isbn_9780195079937/page/89}}</ref><ref>{{cite book|chapter=Geʽez (Aksum)|first=Gene|last=Gragg|editor1-last=Woodard|editor1-first=Roger D.|title=The Cambridge Encyclopedia of the World's Ancient Languages|publisher=Cambridge University Press|date=2004|pages= 431|isbn=978-0-521-56256-0}}</ref> |
|||
|unicode = {{ublist |class=nowrap |[https://www.unicode.org/charts/PDF/U1200.pdf U+1200–U+137F] {{smaller|Ethiopic}} |[https://www.unicode.org/charts/PDF/U1380.pdf U+1380–U+139F] {{smaller|Ethiopic Supplement}} |[https://www.unicode.org/charts/PDF/U2D80.pdf U+2D80–U+2DDF] {{smaller|Ethiopic Extended}} |[https://www.unicode.org/charts/PDF/UAB00.pdf U+AB00–U+AB2F] {{smaller|Ethiopic Extended-A}}}} |
|||
|iso15924 = Geez |
|||
|children = [[bahasa Amhara]] |
|||
various other alphabets of Ethiopia and Eritrea |
|||
}} |
|||
{{Contains special characters|Ethiopic}} |
|||
{{alphabet}} |
|||
'''Tulisan Geʽez''' (ግዕዝ, ''{{transl|sem|Gəʿəz}}'') atau nama setempatnya '''''{{transl|sem|Fidäl}}''''' ({{lang|gez|ፊደል}}, "huruf" atau "abjad) ialah suatu tulisan [[abugida]] digunapakai dalam negara-negara [[Habsyah]] dan [[Eritrea]], khususya untuk [[bahasa Amhara]] dan [[bahasa Tigrinya]] |
'''Tulisan Geʽez''' (ግዕዝ, ''{{transl|sem|Gəʿəz}}'') atau nama setempatnya '''''{{transl|sem|Fidäl}}''''' ({{lang|gez|ፊደል}}, "huruf" atau "abjad) ialah suatu tulisan [[abugida]] digunapakai dalam negara-negara [[Habsyah]] dan [[Eritrea]], khususya untuk [[bahasa Amhara]] dan [[bahasa Tigrinya]] |
||
==Huruf== |
==Huruf== |
||
{| class="wikitable floatleft" style="text-align:center" |
{| class="wikitable floatleft" style="text-align:center" |
||
! rowspan="2" |Nama |
! rowspan="2" |Nama |
||
! colspan="2" |Padanan huruf setaraf |
! colspan="2" |Padanan huruf setaraf |
||
! rowspan="2" |ä |
! rowspan="2" |ä<br>(ə atau a) |
||
(ə atau a) |
|||
! rowspan="2" |u |
! rowspan="2" |u |
||
! rowspan="2" |i |
! rowspan="2" |i |
||
Baris 366: | Baris 381: | ||
{{clear}} |
{{clear}} |
||
==Rujukan== |
|||
{{Reflist}} |
|||
==Pautan luar== |
==Pautan luar== |
Semakan pada 08:51, 5 Oktober 2020
Geʽez ግዕዝ | |
---|---|
Jenis | |
Bahasa | bahasa Samawi (e.g. bahasa Geʽez, bahasa Tigrinya, bahasa Amhara, bahasa Tigre, Guragigna, bahasa Harari, etc.), Bilen, Meʼen, as one of two scripts in Anuak, and unofficially in some contexts of other languages of Ethiopia and Eritrea |
Tempoh masa | s. AD 100 to present |
Aksara induk | |
Aksara turunan | bahasa Amhara various other alphabets of Ethiopia and Eritrea |
| |
Sejarah Huruf |
---|
Zaman Gangsa Pertengahan 19–15 SM |
Maruwi 3 SM |
Salasilah lengkap |
Tulisan Geʽez (ግዕዝ, Gəʿəz) atau nama setempatnya Fidäl (ፊደል , "huruf" atau "abjad) ialah suatu tulisan abugida digunapakai dalam negara-negara Habsyah dan Eritrea, khususya untuk bahasa Amhara dan bahasa Tigrinya
Huruf
Nama | Padanan huruf setaraf | ä (ə atau a) |
u | i | a | e | ə (ɨ) | o | wa | yä (yə) | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Rumi | Arab | ||||||||||
Hoy | h | ه | ሀ | ሁ | ሂ | ሃ | ሄ | ህ | ሆ | ||
Läwe | l | ل | ለ | ሉ | ሊ | ላ | ሌ | ል | ሎ | ሏ | |
Ḥäwt | ḥ | ح | ሐ | ሑ | ሒ | ሓ | ሔ | ሕ | ሖ | ሗ | |
May | m | م | መ | ሙ | ሚ | ማ | ሜ | ም | ሞ | ሟ | ፙ |
Śäwt | ś | ش | ሠ | ሡ | ሢ | ሣ | ሤ | ሥ | ሦ | ሧ | |
Rəʾs | r | ر | ረ | ሩ | ሪ | ራ | ሬ | ር | ሮ | ሯ | ፘ |
Sat | s | س | ሰ | ሱ | ሲ | ሳ | ሴ | ስ | ሶ | ሷ | |
Ḳaf | ḳ | ق | ቀ | ቁ | ቂ | ቃ | ቄ | ቅ | ቆ | ቋ | |
Bet | b | ب | በ | ቡ | ቢ | ባ | ቤ | ብ | ቦ | ቧ | |
Täwe | t | ت | ተ | ቱ | ቲ | ታ | ቴ | ት | ቶ | ቷ | |
Ḫarm | ḫ | خ | ኀ | ኁ | ኂ | ኃ | ኄ | ኅ | ኆ | ኋ | |
Nähas | n | ن | ነ | ኑ | ኒ | ና | ኔ | ን | ኖ | ኗ | |
ʼÄlf | ʾ | ا | አ | ኡ | ኢ | ኣ | ኤ | እ | ኦ | ኧ | |
Kaf | k | ك | ከ | ኩ | ኪ | ካ | ኬ | ክ | ኮ | ኳ | |
Wäwe | w | و | ወ | ዉ | ዊ | ዋ | ዌ | ው | ዎ | ||
ʽÄyn | ʽ | ع | ዐ | ዑ | ዒ | ዓ | ዔ | ዕ | ዖ | ||
Zäy | z | ز | ዘ | ዙ | ዚ | ዛ | ዜ | ዝ | ዞ | ዟ | |
Yämän | y | ي | የ | ዩ | ዪ | ያ | ዬ | ይ | ዮ | ||
Dänt | d | د | ደ | ዱ | ዲ | ዳ | ዴ | ድ | ዶ | ዷ | |
Gäml | g | ج (sebutan: ݢ/ڬ) |
ገ | ጉ | ጊ | ጋ | ጌ | ግ | ጎ | ጓ | |
Ṭäyt | ṭ | ط | ጠ | ጡ | ጢ | ጣ | ጤ | ጥ | ጦ | ጧ | |
P̣äyt | p̣ | (sebutan: ڤ lebih "pekat") | ጰ | ጱ | ጲ | ጳ | ጴ | ጵ | ጶ | ጷ | |
Ṣädäy | ṣ | ص | ጸ | ጹ | ጺ | ጻ | ጼ | ጽ | ጾ | ጿ | |
Ṣ́äppä | ṣ́ | ض | ፀ | ፁ | ፂ | ፃ | ፄ | ፅ | ፆ | ||
Äf | f | ف | ፈ | ፉ | ፊ | ፋ | ፌ | ፍ | ፎ | ፏ | ፚ |
Psa | p | (sebutan: ڤ) | ፐ | ፑ | ፒ | ፓ | ፔ | ፕ | ፖ | ፗ |
Rujukan
- ^ Himelfarb, Elizabeth J. "First Alphabet Found in Egypt", Archaeology 53, Issue 1 (Jan./Feb. 2000): 21.
- ^ Daniels, Peter T.; Bright, William, penyunting (1996). The World's Writing Systems. Oxford University Press, Inc. m/s. 89, 98, 569–570. ISBN 978-0-19-507993-7.
- ^ Gragg, Gene (2004). "Geʽez (Aksum)". Dalam Woodard, Roger D. (penyunting). The Cambridge Encyclopedia of the World's Ancient Languages. Cambridge University Press. m/s. 431. ISBN 978-0-521-56256-0.